24 september – SKC, Belgrad, Serbien
Här gick det inte att parkera utanför SKC så vi fick stå ett kvarter bort, utan ström till bussen. De lokala roddarna fick dra bort släpet med all backline för hand medans vi var ute och kollade staden. Vi hittade en marknadsplats med lite stånd där dom sålde allt från kläder, väskor, knivar och dricka. Vi köpte några stiletter och jag försökte pruta på en militärjacka som var jävligt snygg och go och egentligen billig redan från början, men om det inte går att pruta så skiter jag i det.
Jag stod och filmade ett snyggt hus lite, då hör jag nedanför mig någon som skriker ”buuuhhh!!”, så jag siktar ner med kameran och där står det en skitful unge och stirrar upp på mig, helt hårig i hela pannan var han, och på öronen. Han var nog släkt med någon sån där vargfamilj.
Senare skulle vi gå till en restaurang för att äta middag och kommer fram till en båt som ligger i kanalen. Mysigt ställe och vi slog oss ner och gjorde våra beställningar… en minut senare kommer servitrisen till vårt bord och säger att maten vi beställt inte finns. Då beställde vi annat, efter en minut var det samma visa. Vi beställde ytterligare en rätt och en tredje gång kommer hon in och säger att det inte finns… Vafaan säger jag och beställer en gång till:
- I want to have something to eat please.
-What kind of something?
-Something you have, and to this I want something to drink and I don’t care what it is as long as it is wet. Ok?
-Ok, sade hon
Strax efter detta kom hon in och frågade massa saker om jag gillade det eller det… Dom andra tröttnade på att inget fanns så vi gick därifrån istället, vi tänkte leta upp McDonalds eller något annat. Jag gillar inte alls McDonald för jag tycker det mesta smakar skit där och man är mätt i en timme eller tills nästa brakskit men nu var jag rejält hungrig och såg fram emot ett ställe där dom har det man beställer.
Vi knallade en bra bit men såg inget McD, men så såg jag en långhårig kille i skinnbrallor som skulle gå över gatan så jag frågade honom om vägen till McD. Killen var helt blå och såg mycket läskig ut! Han frågade vilken tid vi skulle spela för han hade biljett till kvällens gig. Han tog i hand och det kändes lite läskigt eftersom vi inte hade en aning om vad han hade för sjukdom. Vi var ju säkra på att han inte var helt frisk men smittade det? När vi kom in på McD så gick jag på toaletten för att tvätta händerna, för säkerhets skull. Sen åt jag men kunde inte äta när jag såg honom, han såg så jävla bisarr ut i sin blåa bleka färg. Han ringde dit en polare för han ville ta lite foton när vi hade käkat klart. Då tog han i hand igen… faan så jobbigt. När vi skrev autografer och blev fotograferade med honom så frågade Pepa om han var sjuk och han svarade att han hade en hjärtsjukdom. Ganska lättande att det inte var något som var farligt för oss andra, men det var jävligt läskigt att inte veta.
På väg tillbaks gick vi genom en park där det fanns ett stort krigsmonument och hela parken var snyggt arrangerad med massa fontäner och växter och det var kul att se lite snygga grejer istället för sunkiga toaletter, folk, vägar och krogar. Innerstaden var ganska snygg över lag faktiskt, mycket fint att stirra på.
Vi hittade en musikaffär där vi gick in för att botanisera bland instrument och tillbehör och jag tänkte köpa en case till stativen… det hade dom inte, då kollade jag om dom hade en case till mina pedaler, det hade dom inte, jag frågade om case till en bastrumma, det hade dom inte. Dom hade inte mycket…
Spelstället var som en teater med sittplatser bak, ståplatser fram plus en balkong med sittplatser, en gigantisk lampa i taket, inte kristall men ändå, scenen var väldigt stor och vi fick skärma av den eftersom det inte fanns så långa kablar till mixerbordet. Giget var kul även här och det var ganska ok röj på publiken, men det blir aldrig riktigt bra på stora ställen med sittplatser. Hellre ett litet ställe där folk får trängas lite framför scenen. Efter giget var det fotografering och autografskrivning som vanligt, alltid lika gött att stå och krama massa fans när man är genomsvettig hehe.
Varför fylla ansikte och pattar med plast om det ändå inte hjälper... Linda var snygg när hon var med i Big Brother och idkade sexuellt umgänge med den där flygaren Micke, men sen blev hon känd och fyllde ut pattarna (det kanske hon redan hade gjort då?) och ansiktet med kemiska substanser. Blev det bra då? Tydligen inte eftersom hon måste ha hjälp av Svenska folket och Kanal 5 för att hitta en partner. Vad hände med det klassiska gamla sättet att bara gå ut som en "vanlig" människa och ragga på en krog? Iofs, jag skulle inte ragga på någon med en plastmun som liknar Kajsa Anka. Men det är jag det. Är detta bra TV, är det vad vi vill se? Hoppas verkligen hon hittar någon, gifter sig, blir bortglömd, så kan vi gå vidare med andra viktiga saker på TV, som t.ex Stjärnor på is, Idol och andra livsviktiga program som får oss att verkligen förstå vilka HÄRLIGA etablerade och kommande artister vi har i detta land.
Deltagaren Lars Frölanders i Stjärnor på is ramlade ju illa och skar upp halva handen och armen för några dagar sen... det fanns film på det på Aftonbladet.se, man fick se plåstret på handen. Oj, vilket brutalt sår, hoppas han överlever.
26 september – Avalon Club, Budapest, Ungern
