måndag 7 augusti 2017

Vilde Backelin

I fredags vid kl. 16 åkte vi in till NÄL för att undersöka Sujo. Tidig vattenavgång hade skett tidigare i veckan och dom ville kolla eventuell infektion, vilket är vanligt vid tidig vattenavgång. En frisk människa har under 5 i sänka, Sujo hade 50. Vid senare prov hade det stigit till 70. Så läkarna sade vid ca kl 18 att det blir kejsarsnitt redan under kvällen, så jag fick köra i ilfart hem, duscha (jag hade jobbat på dagen och hade både stendamm och olja etc på kroppen, kanske inte så lämpligt på en operation), packa väskor och ilfart tillbaks! Jag var tillbaka på NÄL efter kanske 45 minuter.


Dr Backelin
Där låg det en hög med kläder jag skulle ha på operationen så det var bara att byta om. På fotot här intill har jag som synes inte på mig det extremt fina och ståtliga hårnätet som var obligatoriskt, trots att jag hade duschat och gjort mig fin i håret ;) Efter runt en halvtimme rullade dom in Sujo till operationssalen. Ett team med en narkosläkare (som var sjukt trevlig, informativ och proffsig) och ytterligare sex personer var med och utförde operationen. Vi blev hela tiden informerade om vad dom gjorde, och varför. Riktigt bra personal! Och dom pratade och förklarade även för mig, jag som bara är pappa liksom.... Detta har tydligen ändrat sig på senare år, för det har jag inte direkt upplevt vid dom 3 tidigare förlossningar som jag varit med på. Creds till dom! Jag kände mig delaktig och välkommen!

Klockan 20:00 (eller strax runt den tiden, vi har fortfarande inte fått exakt födelsetid) så hörde vi ett litet kort skrik! Ut ur magen lyftes vår son Vilde! Han visades för oss i någon sekund innan dom sade till mig att följa med in i nästa rum där han torkades av, bäddades in i en filt och han fick andas mot en ansiktsmask med lite motstånd i, för att få igång lungorna riktigt och kolla så att han andades bra, sedan klippte jag av navelsträngen. Jag kunde inte motstå frestelsen att titta i karet med moderkaka och annat blodigt gojs... fast jag inte tycker det är så spännande egentligen.

Några minuter gammal Vilde.

Sujo fick naturligtvis ligga kvar för att sys ihop och för att ryggmärgsbedövningen skulle släppa etc. Det tog över 2 timmar innan hon fick träffa Vilde. Jag tyckte det kändes lite orättvist att jag kunde sitta och titta och känna på honom men inte hon. En sköterska sade till mig att jag skulle ta tillvara på detta och se det som en bonus, eftersom Sujo sedan får massor med tid med amningen och allt sådant. Då gjorde jag det, jag satt och bara njöt.

Första sondmatningen.



Eftersom Vilde föddes ca sex veckor för tidigt (beräknad förlossning var 18 september) så blev han placerad i en plastsäng/balja med en massa elektroder på bröstet och ett band runt foten, för att man skulle ha koll på hjärtslag/puls, andning och syreupptagning. Sedan fördes en tunn plastslang in i näsan och ner i magsäcken, för att kunna sondmata honom. Matningen fick vi lära oss och vi fick sedan mata och byta blöja på honom. Matningen är med flera steg i en procedur, så det var under uppsikt av en sköterska i början och slutet av matningen. Själva matningen av 20 ml tar 20 minuter.
Några dagar senare så är det nu uppe i 30 ml.

Senare idag kommer vi att få göra proceduren med sondmatningen och visa att vi kan, för att få en s.k. delegering för att få utföra det helt själva utan uppsyn. Man skall ju dra upp lite magsyra och spruta ut på ett lackmuspapper för att kolla så att sonden sitter riktigt i magsäcken. Sedan värma mjölk till rätt temperatur och fylla i rätt mängd i en spruta som kopplas till sonden, sedan matar man ca 1 ml/minut med sprutan. Efter det skall ca 2,5 ml luft dras in i sprutan för att göra rent slangen. Ingen raketforskning direkt, men det får ju inte bli fel.

En mycket nöjd mamma Sujo.
Sujo var några timmar efter operationen väldigt pigg och började bli rastlös, så hon gick upp ur sängen! Sköterskorna sade att man inte skall kunna det så snabbt, men det sket Sujo i och vi gick runt lite i korridorerna på sjukhuset. Eftersom Sujo redan dagen efter inte ansåg sig behöva hjälp eller vård längre så ville hon skriva ut sig, men det verkade inte vara så enkelt. "Det är inte vårdtvång", "Du får inte lämna sjukhuset!" var några meningar vi fick höra... alla sade olika saker.

En sköterska frågade varför vi inte ville vara på sjukhuset hela tiden. Jag blev irriterad efter en massa frågor och konstiga svar och motfrågor. Inte vill!? Vi vill vara med honom 24 timmar om dygnet! Varför skall vi ha ett rum på BB där jag och Sujo skall vara mellan matningar och skötsel (där jag dessutom får betala 200 kr/dygn för att få vara) när vi lika gärna kan vara hemma och åka mellan, och ändå träffa Vilde precis lika ofta som om vi hade ett rum på BB... Jag undrade varför det bara står en fruktansvärt obekväm pinnstol bredvid Vilde om tanken är att man skall sitta vid hans säng hela dagarna? Sitter jag där mer än en timme åt gången så lär jag få ryggskott och blir sängliggande istället, då kan jag inte ta hand om Vilde alls, dessutom är vi TVÅ personer och jag får varje gång gå ut i korridoren och hämta ytterligare en obekväm jävla stol! Hon har antagligen aldrig fått höra detta innan för hon såg väldigt förvånad och obekväm ut, och lovade då att kolla om vi kunde få ett familjerum, men hon, liksom flera andra vi frågat, sade att det finns inga rum lediga så vi kanske får vänta några dagar. Då sade jag "Då checkar vi ut, åker hem och kommer hit var tredje timme dygnet runt för att byta blöja, mata och träffa vår son!".
En kvart efter det hade vi ett familjerum!

Så nu har vi då ett familjerum där vi tar hand om honom själva dygnet runt. I natt sov jag där och matade och bytte på honom var tredje timma, och han låg på mitt bröst i någon timme när vi kollade på en dokumentär om ABBA på TV, det tyckte han var intressant! Klockan 10 i morse kom Sujo och löste av mig så nu tar hon hela dagen. I kväll åker jag dit och tar natten igen.

Eftersom vi fick ett familjerum så får syskon också komma dit och hälsa på, så igår kväll (söndag) så åkte jag dit med Izabelle och Alexander så dom fick träffa sin lillebror. Det lyste i deras ögon och dom var så stolta! För Alexander är detta stort på mer än ett sätt, han är ju inte längre minst i familjen, han är storebror! Izabelle och Alexander kommer att ta hand om sin lillebror så bra! Sedan får vi se när han växer upp om han blir så lugn som mina döttrar Jennifer och Izabelle, eller lite halvgalen som Alexander :) Jag är säker på att Alexander inte skulle ha något emot att lära ut lite hyss om några år.

Izabelle och Vilde
Alexander och Vilde

Idag (måndag) kom en läkare in på rummet och sade att det ser väldigt stabilt ut än så länge, det är bara lite små kontroller kvar, sedan kan han nog få åka med oss hem, kanske redan imorgon! Vi blev ju jätteglada! Men läkaren sade "Men det kostar ju såklart... gärna guld, guld är bra!", Sujo sade att om vi hade haft en guldtacka så hade han fått den direkt!

Att han kanske får åka med oss hem imorgon, det är det bästa någon sagt på länge! :)

VILDE, Ragnar Lennart BACKELIN

Född på Norra Älvsborgs Lasarett (NÄL) den 4 augusti, kl. 20:00
Beräknad förlossning; 18 september
Vikt; 2540 gr, Längd: 46 cm, Huvudomfång: 32 cm

Ragnar var min farfar och Lennart var Sujos farfar.

Vilde är ett nordnorskt namn och en kortform av Alvhilde. Det är sammansatt av orden "alv" som betyder just "alv" eller "skinande" samt ordet "hild" som betyder "stridande" eller "kämpe".
Således torde Vilde betyda "liten kämpe".