söndag 10 december 2017

Lite älgjakt igen då...

Ja... det verkar som jag bara skriver om jakt här. Jahaja mmm, men då är det väl så att det kanske är mitt stora intresse.

Idag samlades vi klockan 8 med två gästjägare i laget, då 4 av våra medlemmar inte kunde vara med. Så vi var lite kort om folk men det är ju ingen jättestor mark heller så det går ändå att genomföra en vettig jakt.

Jag lottades att ta ett pass där jag inte suttit förut, jag har inte ens varit där förut. Kanske någon gång som barn med farsan, men inget som jag minns i alla fall. Passet kallas Drågan och ligger rätt högt upp och sedan i en liten "dälpa" mellan två bergkullar, dälpa tror jag betyder samma sak som dråga. Jag kollade upp dessa ord lite och hittar några dialektala varianter. På vissa dialekter betyder dråga hösåta och dälpa betyder ett hål under snön... Det är nog väldigt olika betydelser lokalt.

På väg in i marken fick vi köra under en stor gran som blåst ner och låg över vägen, fast två meter upp i luften, så det var gott om plats att köra under.

Nåväl, jag tog med BA och placerade ut honom på vägen dit, då han satt i passet som kallas Kopasset. Uppför det där jävla berget som är så brant och jobbigt. Sedan gick jag vidare genom skogen en bit tills jag var framme, precis när jag satte ner ryggsäcken så började det snöa! Jag hade inte med mig regnkläder eftersom jag köpte ett litet smidigt paraply igår! Det paraplyet låg i påsen med mat, i bilen. Smart. Det snöade på rätt rejält och det åskade också lite på avstånd. Konstigt väder.

Hunden blev släppt och sprang runt på marken i ett par timmar utan att hitta något, den sprang förbi mitt pass tre gånger! En stund före hunden sprang förbi den tredje gången så kommer det ett rådjur springande typ som i panik rakt emot mig, den var definitivt jagad eller skrämd av något, och 20 meter framför mig vek den av åt sidan och sprang vidare genom skogen. Det var inget som följde efter vad jag såg. Det finns ju varg i skogarna här, jag har själv sett två stycken en liten bit bort, närmare en av våra andra marker. Det skulle kännas mycket olustigt att få en sådan in i passet.

Efter en stund fick hunden upp något och fick ståndskall ungefär 700 meter från mig, så JR gick ditåt för att försöka smyga sig inpå. Han var efter en stund ungefär 60 meter från hunden men kunde inte se vad den hade ställt... Då fick hund och djur fart iväg rätt in i marken, och JR gick för att kolla spår. Han hittade stora klövspår, men inte från älg. Det var en mycket stor galt som hunden jobbade med nu, antagligen i brist på älg :)

Ekipaget skenade iväg in mot mitten av marken, mot det hållet där jag stod. När dom var 200 meter från mig så gjorde jag mig klar för skott om det skulle komma till mig, i detta läge visste jag inte att det var gris den hade framför sig. När det var 100 meter från mig så dog min GPS, så jag höll koll runt omkring mig och bytte batteri snabbt som en ninja och startade GPS:en igen. Då hade dom bytt riktning och var på väg mot grannmarken... där stack dom iväg och var borta för resten av dagen.



Vi bestämde oss för att avbryta och samlas för att grilla. På väg till grillplatsen ropade CB på radion och undrade om jag kunde fixa en motorsåg.... trädet vi körde under var inte längre underkörbart... Det hade antagligen inte orkat med snön som kom medan vi jagade, utan lagt sig fint ner på vägen. Den enda vägen ut ur skogen. Tur att detta inte hänt när man suttit där inne i skogen mitt i natten ensam och jagat vildsvin! Då hade det blivit bilen som fått agera sovplats. Vi ringde han som sköter snöröjningen på vägen, så han kom och styrde upp det hela snyggt med en motorsåg. Gött. Sedan kunde vi åka hem, utan älg även denna gång. Sjukt svårt att skjuta kalvar alltså...



tisdag 21 november 2017

Jakt med Alexander

Min son Alexander sade flera gånger förra veckan att han vill ut och jaga med mig igen, men nu på vintern är det svårt att hinna jaga på veckorna eftersom det är mörkt redan när jag slutar jobbet. Så igår (söndag) väckte jag honom strax efter klockan 05:30. Han steg upp utan problem och tog på sig underställ, dubbla strumpor och så varma kläder som möjligt. Självklart hans jaktställ också! I likadan cammo som farsans! :) Vi tog fram våra ryggsäckar och packade ner lite smörgåsar, kaffe och mjölk. Sedan åkte vi mot Fisketorp i Bohuslän.

Morgonen var väldigt kylig. Det var några minusgrader och det hade börjat snöa lite på natten. Det tog i och började snöa ganska mycket när vi åkte, och det var lite svårt att se vägen.

Efter en timmes bilfärd var vi framme vid marken, vi valde den större marken för att kunna sitta lite i lä inne i skogen, bredvid ett nytt hygge. Vinden var hyfsat kraftig och nordan, så det var riktigt bitigt i kinderna. Jag anvisade en plats att sitta på för Alex, alldeles snett bakom mig. När jag satte mig så råkade jag knuffa till honom med min röv så han föll bakåt med ryggsäck och allt haha.
Jag testade att locka lite räv med Nordik Crying Bird och även lite med PC2:an, men det var totalt stendött... inte ens fåglarna ville vara ute i detta väder. Vi satt i max 45 minuter, sedan frös Alex så han inte kunde sitta still. Då gick vi tillbaka till bilen och planerade att vi åker till marken som är på andra sidan Fisketorp, så blir bilen lite varm inuti, så kan vi käka lite macka där. Så gjorde vi.

När vi precis kommit in på vår mark så sade jag att det hade varit kul om vi kunde få se en räv, eftersom jag inte skjutit någon än detta jaktår. Då svarar Alex "Pappa, där står det två rävar!"
Haha, snett framför bilen runt 60 meter bort står det två rävar ute på en åker, på samma åker som jag sköt bocken förra söndagen. Jag stannade bilen och vi tittade på rävarna i kanske 10 sekunder innan dom fattade att vi inte var deras kompisar, så dom sprang till skogs.

Sedan dukade vi upp våra mackor och käkade lite, sedan åkte vi hem. Alexander sov nästan hela vägen hem, som vanligt :)

Att vara ute och jaga med sitt barn är speciellt, och väldigt kul! Man får många frågor, som inte alls är dumma! Vissa frågor kan få mig själv att fundera, och då får jag ta reda på det när jag kommer hem... Sedan har barn ofta svårt att sitta still en längre stund, speciellt om det är lite kallt, men man får tänka på att man jagar med sitt barn, inte tvärtom. Det är barnets jakt, jag kan jaga på mitt sätt när jag är själv.

måndag 20 november 2017

Vila i frid

Som jag skrev om i detta inlägg så blev en av våra jaktkamrater hastigt sjuk under älgjakten.
Tyvärr klarade han sig inte utan avled på sjukhuset den 2 november.
Vila i frid Samuel, du är mycket saknad.


torsdag 16 november 2017

Bock nr 14


Jag har ju monterat mitt Aimpoint 9000L på min Browning Bar och skjutit in detta med Sako Hammerhead 14,3g ammunition. Så i söndags morse tog jag med denna kombination och åkte till jaktmarken. Det var ca -3˚C och nära på vindstilla, kanske 3-4 m/s, så det var riktigt friskt och gött. Efter att jag suttit och spanat efter älgkalv i strax över en timme på ena marken så började det bli kallt. Lagom friskt när man går omkring, men lite för kallt att sitta still en längre stund.

Jag tittade en stund på rådjuren som precis som vanligt gick alldeles utanför tomtgränsen och betade. Jag hade nog inte skjutit även om dom hade varit på vår sida av taggtråden. Det var en get med killing och dom kan lika gärna få gå kvar, så blir det bra ränta i slutändan. 

MS och PJ var uppe på stora marken och jagade, så jag åkte upp dit lagom till att MS tyckte det var för kyligt att sitta på pass, så vi tog en kopp kaffe och en bulle i jaktstugan. Efter det skulle dom åka hem, och jag tänkte åka en sväng och kika på en av dom andra markerna. Jag satt en stund i bilen och tog ytterligare en kopp kaffe och en macka. Sedan lade jag in en snygg snus innan jag gick ner en bit på vägen och satte mig vid ett träd, med utsikt över en dalgång och en åker. Jag satte mig där klockan 09:45, och efter en kvart kom det ut en bock ur skogen, längst bort i hörnet av åkern. Jag tog upp kikaren och såg att den hade ganska långa horn med fyra taggar.

Jag tog en titt i kikarsiktet och på det hållet (153 m) så täckte rödpunkten typ hava djuret! Då har jag ändå 2MOA* som är modellen med den mindre punkten. Med en 4MOA så borde man ju inte kunna skjuta något mindre än älg, på avstånd mindre än 100 meter? Jag vred ner några snäpp på siktet tills jag precis kunde se rödpunkten, och då blev det mycket bättre! Men det är ju ingen förstoring alls på ett Aimpoint 9000L så jag satt och alternerade mellan vanliga kikaren och kikarsiktet en stund, för att vara helt säker på vad som fanns bakom djuret och så att det inte stod i någon konstig sned vinkel. Klockan 10:10 tryckte jag av och bocken lade sig på plats. 

Jag gick över åkern och bort där den låg, drog den några meter in i skogen och passade ur den. Sedan började jag dra den bort mot bilen…. Om man sitter på pass i -3˚C i några timmar så är det ju gött att klä sig som inför en polarexpedition så man inte fryser så snabbt, men när solen gått upp och man drar ett rådjur efter sig så blir det varmt! Jävligt varmt! Väl vid bilen så var jag väldigt svettig och kunde knappt andas kändes det som.

Man kanske skulle ta upp det där med konditionsträning igen… jag har inte varit på gymmet sedan i slutet av juli så en del extra kilon har placerat sig snyggt på kroppen, och konditionen har fått sig en liten dipp. Intaget av bröd, kakor och allehanda goda sockerfyllda saker har fått passera genom munnen helt obehindrat. 

Jag är över lag och det lilla jag testat siktet nöjd med Aimpoint 9000L, men kanske inte på just detta passet. I skogen, på älgjakt eller på pass med kortare avstånd så funkar det nog grymt bra, men utan förstoring så blir pass som detta inte så kul. Att skjuta på ett ännu mindre djur som t.ex en räv på 100 meters håll skulle jag nog inte våga. Det bästa är att jag monterat det med Leupold QR-fästen, så det går snabbt och enkelt att skifta mellan detta och mitt ATN mörkersikte. Jag skall nog även skaffa QR till mitt Bushnell Trophy 1,5-6 också.



*) Nördinfo om MOA
MOA är förkortning för Minute Of Angle och på svenska vinkelminut.
Vinklar mäter man som bekant i grader, för mer exakthet eller små vinklar har man delat upp graden i minuter. En grad består av 60 minuter.
Vad innebär då 1MOA på 100m.
Hela cirkeln som finns runt en på 100m har omkretsen= 2 x pi x radien= 2 X 3,14 X 100= 628m
delar vi det med 360 så får vi att varje grad är 1,75m
delar vi det med 60 så vi att varje gradminut är 0,0291m =2,91cm
1/4 MOA på 100m är alltså 7mm

Aimpoint®sikten har en 4 MOA eller 2 MOA punkt.
MOA står för "Minutes Of Angle", dvs. vinkelminuter, och 1 MOA = 3 cm på 100 meter.
Om du har 4 MOA betyder detta att punkten är ca 12 cm på 100 m, 6 cm på 50 m och 3 cm på 25 m. 
Om du har 2 MOA betyder detta att punkten är ca 6 cm på 100m, 3 cm på 50m och 1,5 cm på 25 m.

Källor: Aimpoint.se och facebook.com/notes/vapenprodukter-sverige-ab-vapenv%C3%A5rdsbutiken/lite-information-om-moa-minute-of-angle/140307999337365/




söndag 29 oktober 2017

28 oktober, älgjakt igen

Igår, lördag den 28 oktober var det älgjakt med jaktlaget igen. Som tur var så kunde min fru byta bort sitt arbetspass som hon skulle ha på förmiddagen så att jag kunde jaga istället! Gött bra! :)

Vi samlades i stugan och lottade pass och sånt, sedan drog vi ut i skogen. Jag fick ett pass som kallas Vitryssland, som ligger uppe på ett berg, så man skall se ner över en bra yta. Så är tanken, eller så var tanken en gång i tiden. Nu är det mest igenväxt så man har inte så väldigt många möjligheter att få ett bra läge om det skulle komma någon älg i full fart. Det har skjutits många älgar i detta pass så placeringen är det inget fel på, men en röjning bland träd och sly skulle varit gjord.

SMHI hade varnat för vindar på mellan 21-24 m/s på morgonen, och på vägen till jaktmarken så krängde det rejält i bilen, men nu knappt två timmar senare, så började solen stiga upp över skogen och vinden hade avtagit avsevärt, det var i stort sett vindstilla i skogen.

Jag följde som vanligt min rutin och installerade mig själv på ryggsäcken, lade in en snus, hällde upp en kopp kaffe och startade min GPS. En efter en i laget hördes på radion att dom tagit plats i sina respektive pass, och när sista man ropade så släppte JR sin hund och jakten var igång. Hunden fick upp spår och JR fick se en skymt av en älg framför hunden vid ett tillfälle, sedan såg även FB vad hunden hade framför sig, en ko med kalv! Perfekt eftersom vi skall skjuta två kalvar i år. FB fick aldrig skottläge och hela ekipaget rörde sig runt i skogen. Dom var en stund på väg mot mig och kom rakt emot mig men vände bort när dom enligt GPS:en var 130 meter från mig. Strax därefter stod ko och kalv rakt framför PJ, som egentligen skulle haft jättebra skottläge, om det inte hade varit för att kon stod mellan honom och kalven hela tiden. Typiskt.

När älgarna passerade en bäck som avgränsar mot grannmarken så släppte hunden och kom efter en stund tillbaks till JR som kunde koppla. Då bröt vi första såten och samlades för den sedvanliga grillningen, och för omgruppering inför nästa såt. Jag frågade farsan om han hade med sig mer än bara en köttbulle att grilla, eller om han ville ha korv av mig. Men nu hade han minsann med sig en korv istället, som han hade grillat redan kvällen innan, för att spara tid kanske haha



Jaktledaren CB tog efter grillningen var klar fram kortleken som vi har för att lotta pass inför nästa såt och jag fick nu ett pass som kallas Tiobacken, det är egentligen ett vägpass från början, men nu har nya ägarna till skogen gjort ett kalhygge på ena sidan av vägen, så det är nu ett helt perfekt pass med bra sikt.
När alla var i pass så var det dags att släppa hunden igen. JR hade precis sett en älg springa in i marken och trodde att hunden skulle gå direkt på det spåret, vilken den också gjorde. Efter en stund sade MS i komradion att hunden hade en liten tjur med sig. Tjuren kom in i farsans pass och stod där parkerad en stund, sedan iväg till nästa pass, och igenom nästa pass, och jag såg på GPS:en att drevet gick rakt mot mig. Efter några minuter så hörde jag hunden skälla och det knakade i skogen intill mig. Eftersom jag var nästan säker på att hunden hade samma tjur med sig så lade jag geväret i knät och tog istället upp telefonen för att filma. Jodå, där kommer tjuren i full fart med hunden strax efter. Dom sprang rakt över hygget och vek av in i skogen för att springa rakt igenom nästa pass också. Denna tjuren visste nog mycket väl att vi inte fick skjuta den, för den sprang igenom hälften av passen där vi satt, och skulle utan problem kunnat bli skjuten 3-4 gånger! Efter en stund släppte hunden och vi avbröt jakten för denna dag. Det hade ändå gått många timmar och klockan var nu mitt på dagen.


Jag och farsan åkte tillbaka in i skogen för att fylla på majs på åtlarna och vi sköt även in mitt Aimpoint som jag äntligen fått QR-ringarna till och monterat på min Browning Bar. Eftersom jag har monterat Leupold QR-fäste (Quick Release) på Browningen så kan jag enkelt alternera mellan mörkersiktet för grisjakt, och Aimpointen för annan jakt. Jag märkte att det inte går bra att skjuta med varken Sako Hammerhead 11,7g eller Lapua Mega 12,0g i den, för då laddar den inte om som den skall. Jag testade med Sako Hammerhead 14,3g och då funkade det fint! Efter detta satte jag mig på en av våra andra jaktmarker och spanade efter rådjur och räv. Jag satt en timme ungefär men såg inget, förutom två rådjur på grannmarken. Jag tog i brist på djur kort på en taggtråd framför mig. Tack för idag naturen.







måndag 23 oktober 2017

Gratis kött!

Undra hur många gånger jägare får höra följande mening; Jag tar gärna en bit om du får lite kött över! Eller; Det måste vara härligt att få så mycket kött gratis!

Jodå... gratis? Nej inte riktigt faktiskt. Jag får sådana frågor ibland flera gånger per vecka, företrädesvis på Facebook, kanske för att jag har en hel del människor på min vänlista där som ser mina inlägg på tillagad mat och mina stunder i skogen. Vissa är nära vänner, andra bekanta och en del är i stort sett för mig okända människor.

Jag har förklarat ett antal gånger att jag inte säljer eller ger bort kött, för det kostar en hel del att få det där köttet faktiskt. Och risken att jag skulle få för mycket kött är ganska obefintlig, vi har en frysbox på nästan en halv kubik i källaren, plus en mindre frys i köket. Självklart kan jag ge bort någon bit någon gång, men det är inget som någon skall ta för självklart eller att jag kan göra för att det är gratis kött för mig. Jag kan inte minnas att jag frågat någon om dom har köpt för mycket kött i affären så jag kan få lite :) Jag förstår också att folk frågar, för det är inte alla som kan, vill eller får jaga själv, och det är ju bra kött. Så jag blir inte irriterad eller arg när folk frågar, jag förstår dom, och jag brukar förklara vänligt hur det ligger till. Men för sakens skull, och för att jag är uttråkad just nu, så skall jag göra en liten högst amatörmässig beräkning.

Här skall jag ge exempel på kostnaden, så kan vi diskutera pris vid en eventuell köttförsäljning sedan. Priserna nedan är inte bara mina egna utan även en del medelpriser som jag hittat på nätet. Jag håller mig väldigt lågt i priserna här också, för att det skall visa priset som jag skulle behöva ta som lägst för att det ens skall gå jämnt upp.

En grundläggande utgift, som egentligen inte kostar hela tiden, är något att skjuta med. Dessa vapen används förhoppningsvis i många år innan det går sönder, blir slitet eller om man kanske vill byta, men då får man en del betalt för det gamla vapnet också, så vi delar denna kostnad på utrustning på tio år för enkelhetens skull.

Vapenskåp..............................................................6000 kr
Kulvapen................................................................6000 kr
Kikarsikte till kulvapnet.........................................6000 kr
Hagelvapen.............................................................6000 kr

Kläder för ändamålet..............................................6000 kr (inkl. kängor, regnkläder, ryggsäck etc.)

Det jag räknat upp ovan är extremt billiga saker, jag vet många som lägger 30-50 000 kr bara på ETT ENDA vapen, och sedan över 20 000 kr på ett kikarsikte! Men i min billiga kalkyl här så har vi 30 000 kr att börja med, vi delar det på tio år och får 3000 kr. Vi har också en massa kostnader här som t.ex. kostnader för vapenlicenserna, komradio, GPS, hörselskydd, handkikare, knivar, termos, lockpipor och annat. Lågt räknat 10 000 kr, delat på tio år är lika med 1000 kr.

Sedan skall vi betala det Statliga Jaktkortet för att få jaga, det är 300 kr per år. Jag räknar inte med kostnaden för Jägarexamen, den varar livet ut och blir så få kronor utslaget på det (beror i och för sig på hur länge man lever).

Vi åker iväg till jaktmarken och bygger ett torn eller två. Bilresa för två personer på 10 mil à 15 kr plus material för tornen, vi får tag på billigt material och säger 900 kr. Vi jagar 10 gånger på ett år utan att lyckas fälla något ätbart djur. Kostnad för att köra bil; 150 kr x 10= 1500 kr

Jaktarrendet kostar kanske 200 kr/hektar. Vi säger att marken är på 400 hektar så det blir 400 ha x 200 kr som blir 80 000 kr, delat på tio personer blir 8000 kr.

För att locka vildsvinen från åkrar så anlägger man en åtel, eller fler. (Vi har tre, men jag räknar på en)
Material kanske 200 kr, spridare 500 kr, tunna 150 kr, belysning 800 kr, bilbatteri 400 kr, en koja att sitta i... lite lastpallar och kragar kan man få gratis så det är egentligen bara lite brädor som behövs. Det bjuder vi på. Denna kostnad är också en engångskostnad så länge allt håller som det skall, så jag delar den på tio. Då får vi ca 200 kr. Men man fyller tunnan med majs och ärtor, kanske 20 kg per månad à 140 kr är 1680 kr. Man tjärar ett träd varje vecka, tjäran kostar 150 kr och räcker kanske i två månader. Det blir 900 kr.

Sedan lyckas vi kanske skjuta en älg på 200 kg levandevikt, 3 rådjur som väger 22 kg/st och så 2 stycken vildsvin på 65 kg/st. Älgen delas på tio personer men rådjur och vildsvin tar jag själv eftersom jag är ensam och jagar då. Men det är ytterligare sex resor till jaktmarken, dvs 900 kr. Och en liten kostnad på ca 20 kr per skott ger ytterligare 120 kr. Man kan givetvis gå in i minsta detalj som t.ex. att man måste skjuta in geväret, man skall övningsskjuta etc. Men det blir bara löjligt då, så det får vi se som svinn.

Jag gjorde en tabell nedan som visar ungefär vad som kan försvinna i hantering med icke ätbara delar som huvud, bröst- och maginnehåll, ben och päls. Vikter på djuren varierar givetvis i verkligheten och även hur noggrann man är när man styckar påverkar ju antal kilo rent kött som man lägger i frysen.


Sådär, 71,28 kg kött tar jag hem på ett år. Detta är givetvis ingen vetenskapligt uträknad siffra, men jag är nog hyfsat nära sanningen. Jag reserverar mig också för eventuella räknefel, jag hade ingen ambition att bli professor i matematik i grundskolan. På kostnaden ovan skall man också tänka på att tiden man lägger inte är medräknad alls, det är dels restid, timmar för att bygga och ta hand om sina pass, tiden man jagar och tiden för att slakta och stycka. Men det är svårt att uppskatta så vi skiter i det nu.

Skitgörat är gjort så då snackar vi kilopris nu då.
Jag har alltså 71,28 kilo kött som har kostat mig 18 500 kr att få hem till frysen. Om jag alltså hade sålt kött så skulle du kunna handla av mig för 259,53 kr per kilo. Oavsett om det är grytbitar, vildsvinsfärs, älgfilé eller rådjurssadel. Om det finns något kvar när du kommer alltså, för alla kilon kommer inte hem vid samma tillfälle och det brukar gå åt ganska snabbt ;)

Så det är såklart gött med "gratis" kött när man är jägare...

I många affärer kan man handla viltkött till mycket bättre pris än i exemplet ovan, dom köper ofta in från slakterier som köper in väldigt billigt av jägare med stor utdelning och fina viltrika marker, då påverkar det priset per kilo markant såklart. Så fråga om dom kanske har för mycket och vill ge bort en bit eller två ;)












söndag 22 oktober 2017

Älgjakt...

Igår hade vi vår första dag på älgjakten på den större marken. Vi brukar alltid vänta in dom i laget som jagar på andra håll i Sverige, så det blir alltid några veckor senare än den riktiga premiären. Så igår var det äntligen dags! Klockan 07:30 samlades vi i stugan och snackade lite om dagens jakt, hur vinden blåste och vilken såt vi skulle ta först. Sedan lottade vi passen, provade så alla hade kontakt via radio etc., sedan drog vi ut till våra pass. Jag fick ett pass uppe på ett litet berg, men med min dåliga kondition så kändes det som att bestiga Kebnekajse eller nåt (Jag har aldrig gjort det så jämförelsen är  bara en vild gissning, jag kan kanske överdriva en liten aning).

Väl uppe på toppen så satte jag mig tillrätta på ryggsäcken, lutade geväret mot ett träd bredvid mig, startade upp min hundpejl och hällde upp en kopp kaffe. Efter bara en liten stund fick hunden upp ett spår och nu var jakten igång! Tyvärr var det en bra bit ifrån mig och rörde sig i en båge ungefär på samma avstånd från mig hela tiden. Efter bara kanske 45 minuters jakt får vi ett rop på radion att en av medlemmarna (S) i laget fått problem med hjärtat så om den som var närmast kunde snabba sig dit! Vi avbröt jakten direkt och alla gick ur pass och jaktledaren ringde ambulans.

Jag och F träffades vid min bil och pratade lite om hur snabbt saker och ting kan hända och hur utsatt man ändå är ute i skogen om det skulle hända något. Det är ju lite tryggt att man är ett lag där man kan hjälpa varandra snabbt och ha kontakt via komradio.
När vi står där och pratar så börjar hunden skälla inne i skogen bredvid oss, så vi går upp för att se över krönet. Där kommer hunden och en älgtjur sida vid sida, ungefär 20-25 meter från oss! Tjuren var en redigt stor bjässe med 8-10 taggar och skovelhorn. Den var riktigt förbannad och gjorde utfall och försökte stånga hunden, sedan ställde den sig och glodde argt på mig och F, sedan sprang älg och hund iväg över vägen och in i skogen. JH som precis kom ut ur skogen hade också sett tjuren precis innan.

Passet där S låg är som tur var inte så väldigt långt från vägen in i området så det var ett par man som snabbt var på plats och vi lade våra jackor över honom för att han skulle hålla värmen, och MS försökte få honom att prata lite. S försvann bort lite då och då under några sekunder. Jaktledaren åkte iväg och mötte upp ambulansen, och räddningstjänsten (personal ur brandkåren) kom också dit samtidigt, så det kom upp tre män och en kvinna med väskor och en bår. Dom pratade lite med S, klippte upp hans ärm och tryckte in lite nålar, tog blodtryck och sånt som dom gör. Samtidigt hör vi ambulanshelikoptern närma sig, och S blev snabbt placerad på båren och fem man bar ner honom till ambulansen. Tanken var att han skulle åka till NÄL, men han blev tydligen sämre i ambulansen så dom beslutade att ta honom med helikoptern till Göteborg. Han lastades om till helikoptern och dom flög iväg.

Innan omlastningen så snackade vi lite med ambulanspiloten och frågade hur snabbt dom flög... det var tydligen världens snabbaste ambulanshelikopter och dom flög till oss med lite medvind, i 315 km/timmen. Vanlig marschfart för dom ligger på mellan 280-310 km/timmen. Det är jävligt snabbt! Från Säve till Hedekas på 14 minuter! Dom är alltså aningen snabbare än Postnord. Det känns gött att man vet att hjälpen kan komma fram snabbt när det väl  behövs!

Efter en stund åkte ambulans och räddningstjänst iväg och vi bestämde oss för att samlas på vårt grillställe och äta lite och prata om det som hänt och hur vi gör resten av dagen. Vi fick snabbt tänt en liten brasa och började grilla korv, farsan slog på stort och grillade EN köttbulle haha. Lite skillnad mot F som hade med sig tre paket med olika korvsorter... trettio korvar alltså, så hans ursprungliga plan var nog att vara i skogen i ett par dagar minst :)

JR hade hämtat hunden som var på en av grannmarkerna där dom hade skjutit tjuren som hunden kom förbi oss med... dom har inte tjur på sin licens i år men sköt den för att den haltade.... va? Det var inga som helst fel på den tjuren när vi såg den! Jag, F och JH såg den ungefär tio minuter innan den fälldes, och efter oss så var det en annan gubbe i ett annat grannlag som också såg älgen bara någon minut innan den sköts, den haltade in då heller. Jävligt dåligt sätt att fälla något man inte får fälla bara för att det är en fin älg, och sedan ljuga om att den var skadad! Detta lär bli anmält om det inte redan är det.

Vi bestämde oss för att återuppta jakten och fortsätta på samma pass som vi hade innan. Hunden släpptes och fick upp spår och drog iväg... långt bort. När hunden kommit tillbaks efter en lång stund så bestämde vi att det får vara bra för idag.
Det blev ingen älg denna dag, men det var alldeles tillräckligt mycket action ändå, så på kvällen när jag skulle jaga gris så höll jag på att somna flera gånger och ryggen värkte, så jag satt ett par timmar och åkte sedan hem.

Vi får löpande information via SMS om hur det är med S och hans hälsa, och jag hoppas verkligen han tillfrisknar snart!

Man får sig en tankeställare när det händer sådant här. Hur hade det gått om han varit ensam ute och jagat (som jag är 99% av tiden när jag är och jagar)? Mobiltäckningen är i stort sett lika med noll där så att ringa efter hjälp är i stort sett lika effektivt som att skicka röksignaler. Telia blev i veckan utnämnt för bästa mobiltäckning... Vår mark ligger inte speciellt otillgängligt, det är bara några mil till Uddevalla fågelvägen, till Hedekas ca 5 km, Färgelanda och Munkedal knappt 2 mil etc... så det är ju inte direkt mitt i ingenstans. Ändå klarar dom inte att leverera där. Dåligt.





lördag 14 oktober 2017

Älg!

Igår var sista dagen för kalvjakt på vår minsta mark, så jag, MS och PJ tänkte ta ett morgonpass där och se om vi kunde få en kalv. Jag blev lite motvilligt utsedd till jaktledare och vi bestämde sedan vilka pass vi skulle ha, och klockan 06:45 gick vi ut till våra pass och satte oss. Jag hade ett pass som i stort sett gränsar till grannmarken, med två åkrar på var sin sida om en grusväg med en ledningsgata rakt framför mig. Det är nog ca 60 meter till grannmarken från där jag satte mig.

Lagom varmt (+4 grader) och nästan ingen vind var dagens morgonväder, riktigt gött var det! Jag hade min Remington 700 och lutade den mot trädet bredvid mig. Efter att jag rotade runt i ryggsäcken märke jag att jag glömt termosen med kaffe i bilen. Livet är tråkigt utan kaffe. Sedan satt jag där och tittade åt höger... rakt fram och åt vänster... i ungefär 2 timmar. Precis som i måndags då jag var ute själv på samma pass, så var fåglar det enda jag såg. Det blir rätt så tråkigt efter två timmar när man inte ser ett enda djur förutom fåglarna, så vi var överens alla tre att vi skulle avbryta. PJ skrev att han kunde gå upp i berget när han gick ur sitt pass och kanske försöka stöta ut någon älg mot mig eller MS. Men jag var uttråkad så jag gick till bilen och hällde upp en kopp kaffe. Efter att jag druckit upp kaffet så tog jag geväret och gick ner till passet igen och ställde mig bredvid trädet igen. Jag höll extra utkik åt höger eftersom PJ borde komma ut där inom kanske 5-10 minuter, och förhoppningsvis en älgkalv före honom... fast jag hade gett upp hoppet redan egentligen.

Efter några minuter så tittar jag åt vänster, och där kom det en vuxen älg ut ur skogen rakt emot mig! Fan också tänkte jag, en kviga....

Men sekunden efter så smyger det allt ut en älg till! En kalv! Så det var ingen kviga, utan en ko, med kalv! Ha! Äntligen!

Geväret stod ju lutat mot trädet så jag försökte röra mig mot det utan att synas, älgarna gick ju rakt emot mig, och hur otroligt det än låter så är min underbart smäckra 112 kg lekamen bredare än ett träd så helt osynlig kunde jag inte bli. Jag fick osedd upp geväret och kom i samma ögonblick på att hörselskydden satt uppe på huvudet och inte på öronen, så det fick bli ytterligare långsamma, ljudlösa och osynliga ninja-moves för att få på dom över öronen utan att bli upptäckt.

Nu var kon nästan rakt framför mig och vek av så jag hade hennes bredsida mot mig, kalven kom 10 meter efter men fortfarande rakt emot mig. Jag tänkte att när kalven passerat mitt träd så kommer den att ha bredsidan mot mig och jag kan skjuta, så jag står still och är beredd. Då känner nog kon av mig och blir nervös och ändrar riktning bort från mig, mot grannmarken. Då vänder kalven efter och jag fick snabbt upp geväret och fick iväg ett skott! Min första älg skjuts kl. 08:55! Grymt bra känsla efter att ha varit med på älgjakt i 4 år. Så nu har jag ytterligare en art på min lista över fällda djur. Och det allra bästa av allt detta; ytterligare några kilo fin mat i frysen!

MS stack iväg och hämtade fyrhjulingen med släpet och jag och PJ tog ur älgen. Sedan lastade vi på den och åkte till slaktboden och flådde och hängde upp den på mörning.

Efter det käkade vi lite, drack kaffe och tjötade om jakt, vapen, mat och dumheten hos jaktmotståndare och militanta veganer och sådant pack. Vi planerade kvällens vildsvinsjakt och sedan kom även SJ dit för att skjuta in siktet på sitt nya gevär. Vi andra passade på att testskjuta lite på tavlan också, för att dubbelkolla och se om man behövde justera in något. Jag hann också med att fixa till ett elfel på fyrhjulingen, inte för att jag är bra på elektronik, men för att jag hade tejp i fickan.

Ojdå vilket partaj det låter som att du har i ditt garage!?
- Ja, det är några rullar tejp som har fäst...

Vid halv sju på kvällen satte jag mig på vildsvinspasset. Det hade nu börjat regna lite. En halvtimme senare så hade det börjat regna mycket, och blåste en hel del. MS och PJ hade efter någon timme gett upp och var i stugan och torkade upp sig... Vid halv elva tröttnade jag när jag hade inte sett ett enda djur, förutom några slags nattfjärilar som var ute och flaxade runt i ovädret. Jag packade ihop och åkte hem. Jag var hemma exakt kl. 00:00 och då var jag så trött så jag somnade nog direkt jag lade mig på sängen. Jag hann ge min sovande fru en puss minns jag.

Fredag den trettonde oktober var en sjukt bra dag!

söndag 8 oktober 2017

Vildsvins"jakt" i mörkret

Som jag tidigare har nämnt så är ju inspelningsfunktionen en av dom bästa sakerna som jag hittills har sett på siktet ATN X-Sight II HD 3-14.

Jag satte mig på passet igår kväll ungefär vid åttatiden. Efter två timmar så hör jag hur det knakar lite och jag ser att något rör sig så jag slänger upp geväret och tittar på ett vildsvin ca 30-35 meter framför mig. Den går runt lite och vankar fram och tillbaks och äter och bökar, jag snabbar mig och sätter igång inspelningen på kikarsiktet! Jag hade förut siktet inställt på automatisk filmning när jag skjuter, d.v.s. att siktet sparar en film 20 sekunder före och 20 sekunder efter skottet. Men nu vill jag i många fall filma utan att nödvändigtvis skjuta. Ibland vet man ju inte om det är skjutbart före man observerat en stund, och varför inte få det på film då lika gärna...

Så jag satt där och tittade, och det var riktigt svårt att avgöra om det var pensel eller dragna spenar som hängde under buken. I vissa vinklar såg det helt klart ut som en galt, men sedan blev jag tveksam igen. Jag testade att zooma in för att se buken men det blev typ värre... Det är en klar nackdel med digitalt! Zoomar man så blir det totalt kass bild! Jag satt i säkert 8 minuter och observerade men kunde ändå inte avgöra om det var sugga, gylta eller galt, så att skjuta var uteslutet. Sedan gick den vidare in i skogen och jag satt kvar, lite irriterad.

Efter en timme kommer en grupp med kultingar och några suggor, så jag gör om proceduren; startar inspelningen och observerar. I detta fall är det ju uppenbart att kultingarna är kultingar och suggorna är suggor. Så att skjuta en kulting i detta läge skulle vara riktigt enkelt, jag hade flera helt perfekta skottlägen, men jag försökte räkna dom, kolla lite vad dom gjorde och sånt.... sedan hör jag en kraftig grymtning och grisarna är borta på en sekund.

En halvtimme går och klockan närmar sig 23:40, och då kommer en grupp kultingar med suggor igen. Antagligen samma grupp som innan, fast jag tycker eller inbillar mig att kultingarna ser större ut... dom har knappast växt så mycket på en halvtimme att jag skulle märka det. Procedur nr 1 för tredje gången då. Spela in och observera. Flera perfekta skottläge men jag skjuter inte. Sedan bestämmer jag mig för en av dom och tar sikte, kollar så det är fritt bakom grisen, osäkrar och.... ALLA grisar försvinner som om Magica De Hex kastat in en foffbomb med osynlighetsmedel i grisgruppen! Ett par grymtningar hörs inne i den täta granskogen... och dom försvinner längre in i skogen. Där sitter jag med lång näsa. Men med film på vildsvin.

Så, åter till den första meningen i detta inlägg;
"Som jag tidigare har nämnt så är ju inspelningsfunktionen en av dom bästa sakerna..."

Om jag hade suttit där med mitt Remington 700 med det vanliga analoga siktet utan inspelning, då hade det i detta nu hängt en nyskjuten gris i källaren här hemma. Men om man blir så nyfiken som jag och måste sitta och vela, filma och räkna och se vad dom gör och försöka lista ut varför.... då blir det inte mycket skjutet. Jag är väl för helvete jägare, inte naturfilmare!? Så jag vet inte om inspelningen är så bra ändå, trots allt.

Jag filmade även en uggla. Precis så som man alltid gör när man jagar vildsvin.....


Imorgon bitti skall jag ut på älgjakt, helt själv på en liten mark där vi kan skjuta älgkalv. Jag har inte skjutit någon älg än under mina fyra år som jägare, men ni skall få se när jag filmar en kanske, det är det nya nu...

söndag 24 september 2017

17 september

Eftersom vi har en nyfödd liten grabb så blir det lite tight med tiden, allt får planeras väldigt noga för att få tiden att gå ihop. Inget konstigt med det alls, så vet vi att det är och visste att det skulle bli när vi skulle få barn. Jag jobbar ju dagtid ca 07:00 till 16:00. Sujo börjar på veckorna kl. 17:00 och jobbar till 23:00. På helgerna är det oftast lite tidigare pass.

Det som blir mest påverkat av att båda jobbar är ju min tid för jakt eftersom det kräver en del timmar per gång, (det tar en timme att köra dit, och en timme hem, och så vill man ju hinna sitta en stund också.) Det är väldigt sällan det finns tid att jaga så det blir inte så ofta. Jag känner mig inte riktigt bekväm att ta med Vilde till skogen, det skulle bli lite för krångligt tror jag :) Han skulle nog inte förstå varför han skall vara helt tyst och still heller... Men han har ju jaktkläder som Sujo köpt redan så snart är det väl dags :)

Men ibland så funkar det fint att komma iväg några timmar, och på morgonen den 17 september funkade det bra!

Jag åkte till en av dom små markerna vi har och satte mig vid kanten av en åker. Precis innan jag satte mig så såg jag en ljusbrun rygg som smet in i ett buskage nedanför mig, jag antog att det var ett rådjur av något slag, så jag satte mig och väntade ifall det skulle dyka upp någonstans i närheten igen.

Efter exakt 32 minuter så kom ett SMS från min fru, som skulle jobba senare på dagen och inte hade fått sova, så hon ville att jag skulle försöka vara hemma innan kl. 10 så hon kunde få sova några timmar innan jobbet. Jag svarade OK och stoppade ner telefonen i fickan. Sedan vände jag mig på ryggsäcken och där står det minsann en bock ungefär 50 meter bort! Den hade inte märkt mig, även fast jag absolut inte satt still, och jag grejade och skrev på telefonen. Så jag tog upp geväret och siktade, sedan kom jag på att jag kanske inte har aktiverat Recoil Recording i kikarsiktet igen efter att jag nollat allt och skjutit in det nya geväret med en tyngre kula... Jag tyckte det skulle vara kul att ha film på skottet, så jag drog igång inspelningen och satt och bara siktade och filmade i 12 minuter, sedan vände den sig med bredsidan mot mig och jag tryckte av. Jag har kortat ner filmen till 11 sekunder.



Detta var det första jag skjutit med mitt nya gevär och det nya siktet, så det var extra kul att få det på film. Det blev inte heller någon större skillnad i köttförstörelse med den tyngre kulan. I mitt Remington så använder jag Sako Hammerhead 11,7g och i min nya Browning Bar så kör jag Sako Hammerhead 14,3g. Jag skall även testa med Lapua Mega 12,0g vid tillfälle. En bra sak med siktet är att jag kan spara flera olika profiler, så jag kan skjuta in med olika ammunition utan att ändra på inställningar som redan är sparat som en annan profil.




Efter att jag dragit bocken till bilen så satte jag mig i bilen och bara svettades och flåsade en stund. Det var inte speciellt långt jag behövde dra den, kanske ett par tre hundra meter eller nåt sånt, men jag hade varit förkyld med feber i en vecka innan, och med något som gått sönder inuti höger arm efter att jag lyfte på en lastad släpkärra på bilen, så blev det mycket jobbigare och varmare än vad det borde vara. Antagligen hade jag lite feber kvar i kroppen också.

Men efter att ha suttit där och låtit som en tysk dubbad porrfilm från 70-talet en kort stund så åkte jag upp till jaktstugan för att passa och flå bocken, hela tiden med stressen att vara hemma till kl. 10...  Det tog en bra stund längre än jag hade tänkt, eftersom det är svårt att hantera med en och en halv arm typ. Men efter en hel del fula ord, raseriutbrott och ännu mer stön och svett så fick jag tömt ur bockens mage, tarmar, bröstorgan och sedan baxa upp den på slaktgalgen för att flå av pälsen och sedan  det jobbigaste av allt; att få ut röven, urinblåsa och hela paketet, den s.k. sotningen. När andra gör det så går det snabbt och fint, när jag gör det så tar det tid! Lång tid! Jag är jätterädd att sticka hål på urinblåsan! Men det blev klart till slut och jag städade undan efter mig i slaktboden och lade in bocken i bilen. Jag åkte iväg och var hemma igen 10:25. Inte så illa ändå.


Efter att bocken hängt i garaget några dagar så fick den följa med in i köket där jag styckade den. Alexander var med mig och frågade massa saker om vad dom olika delarna hette, och vart dom olika sakerna skulle sitta. Han undrade också om jag trodde att bocken skulle dö om den levde när jag styckade den.... ja, det är jag ganska säker på svarade jag. Det är kul att han är med och så intresserad av att veta vart maten kommer ifrån, utan att tycka att något av det är äckligt eller hemskt att se på. Han testar gärna att skära lite också, och han har redan bestämt att han skall bli jägare när han blir tillräckligt stor. Alla styckdetaljer vägdes och lades i påsar med etiketter på för att frysas in, men sadeln fick ligga i kylskåpet ett par dagar för att sedan tillagas och ätas!
På fredagen blev det rådjurssadel med hasselbackspotatis och sås på grädde och egenplockade kantareller, serverat med svart vinbärsgelé och till det ett glas rött vin, denna gång blev det Vinistella Appassimento. Ungarna tyckte det var bland det godaste dom ätit på mycket länge! Och jag kan hålla med! Sujo hade lagt sadeln i marinad under dagen och det smakade helt grymt bra! Just dom där ögonblicken när man har det på tallriken och i munnen gör att all stress, svett, gubbstön, raseriutbrott och svordomar är klart värda att genomlida ;) Och ibland är det faktiskt inte så illa att vara en lite småförbannad och lättirriterad gubbjävel.



Bakslaget....
Igår kom Sujo och sade till mig att det står en påse med kött framför frysen i källaren.... Jag gick ner och får se påsen med den styckade bocken stå på golvet, rakt framför frysen! Jag är ju helt säker på att jag lade ner den, samtidigt som resterna av styckningen som skall med tillbaks till skogen... Den lär ju ha stått där sedan vi styckade i tisdags... Allt var förstört såklart! Förutom sadeln, som var uppäten. Fruktansvärt tråkigt, men vad skall man göra om man snurrat till det i huvudet och klantat till det?

Jo, jag vet precis vad jag skall göra; jag skall försöka jaga snart igen, när tiden och hälsan tillåter.



fredag 8 september 2017

Hunt Saboteurs Sweden och andra tragiska människor i flock.

Det finns en grupp med några människor i Sverige, och i många andra länder, där den svenska gruppen kallar sig Hunt Saboteurs Sweden (HSS). Deras största uppdrag i livet är som deras gruppnamn antyder alltså att störa och sabotera pågående jakter i Sverige.

Deras sida på Facebook har ett hyfsat antal följare och något man skulle kunna kalla för fans, och dessa fans ser ju såklart dom aktiva i HSS som sina stora hjältar, som är så modiga och vågar sig ut i skogen där det lurar blodtörstiga jägare som skjuter skarpt på allt som rör sig och låter i skogen. För enligt HSS så ägnar sig alla jägare åt tjuvjakt, hela tiden.

Allemansrätten är ingen grundlag, som HSS egna jurist påstår och har förklarat för dom. Allemansrätten är en sedvanerätt. Juristen som dom använder borde kanske försöka klara av någon högre utbildning än lågstadiet.
Däremot är det sedan 1994 inskrivet som en hänvisning till allemansrätten i en av Sveriges grundlagar, (Regeringsformen) att; ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”. Den lagtext som i praktiken styr allemansrätten ingår i huvudsak i 2 och 7 kapitlet av miljöbalken.

Nyttjanderätten går före Allemansrätten eftersom detta har med ägandeförhållandet att göra, jakt går under nyttjanderätt, och oavsett vem som äger marken så är den som arrenderar jakten även den som har nyttjanderätt för just jakt. Att vistas i skogen under pågående jakt är däremot inte förbjudet på något sätt, men att störa jakten är förbjudet och straffbart.

"Allemansrätten ger dig möjlighet att tillfälligt och hänsynsfullt vara på någon annans mark utan att fråga om lov. Du får gå över någon annans mark när du ska till ditt fiskevatten.

I övrigt gäller allemansrättens grundregel att visa hänsyn och inte störa eller förstöra. Att med flit hindra, försvåra och störa jakt eller fiske är förbjudet. Likaså är det förbjudet att avsiktligt störa villebråd. Att nyttja naturen på vanligt sätt för rekreation till exempel för svamp- eller bärplockning räknas dock inte som störande.

Skyltar med texten ”Jakt pågår” eller liknande betyder inte att det är förbjudet att vara i skogen, men man ska vara medveten om att jakt pågår och visa hänsyn till jägarna."


Om HSS får påpekande att deras förehavanden är olagliga så säger dom såklart att dom är ute och plockar bär och svamp, haha det känns lite som att den förberedande verksamheten inuti huvudet inte fungerar som det skall om man väljer att kalla en svampplockarförening för HUNT SABOTEURS, och att ha en slogan som i bilden här  intill?

HSS åker runt och stör så mycket dom kan, givetvis med uppsåt. Jag tror däremot inte dom är ute så ofta som dom vill ge sken av till sin fanclub. Det handlar inte om svampplockning eller något annat än att störa jakt vilket är ganska uppenbart. Dessa superhjältar skriver stolt på deras sida att dom minsann varit ute i sydvästra Sverige den 7 september (igår) och stört pågående älgjakt.. se och läs på bilden här:


Nu skall vi se här.... Om man skall försöka spela hjälte för sina fans för att kunna fortsätta tigga pengar till bensin och andra saker som dom inte själva har råd med, så gäller det att man verkligen gör och kan bevisa att man gjort något, annars känns det väl mer som att man lurar sina fans, bara för att hylla sig själv i fansens ögon, och för att fansen skall tro att deras pengar går till bensin.

Så i detta fall så är det uppenbart att HSS suttit hemma och bara hittat på något. Att störa en älgjakt i sydvästra Sverige den 7 september är ganska svårt eftersom älgjakten inte börjar före den 9 OKTOBER! Efter att många, bland annat jag själv, påpekat detta på deras FB-sida, så redigerade dom bort texten "sydvästra Sverige". Och vi var ett antal personer som blev blockerade från att göra fler inlägg haha. En sådan reaktion från deras sida bevisar ju verkligen att vi hade rätt. Dom skulle istället kunnat försöka förklara vad dom egentligen gjorde, vart dom var och kanske lagt in ett foto eller två som styrker deras påstående, men det gjorde dom inte. Anledningen är uppenbar; Dom hittar bara på! Ren och skär lögn alltså!

När dom verkligen gör något hjältedåd så handlar det nog på sin höjd om manifestationer och protester, som dom faktiskt gjorde i veckan. Se vad mäktigt! Detta är fotot som dom själva lagt upp på sin sida, så mer storslaget än detta var det kanske inte haha.

När dom är i skogen (eller åtminstone poserar på foto bland träd och buskar) så har dom masker som döljer deras ansikten. Dom säger själva att det är för att jägarna är så dumma mot dom så dom måste skydda sina identiteter. Min personliga övertygelse är att dom är rädda eftersom luften inte luktar avgaser som den gör hemma i den trygga staden. Hemma i staden vid ett tangentbord är det inte längre nödvändigt att skydda sin identitet medans man trakasserar, mordhotar och terroriserar andra, men i skogen är det viktigt att vara anonym? På grund av detta så tror jag att bilden på den jättelika demonstrationen här är med inhyrda professionella demonstranter, eftersom HSS inte skulle våga stå där utan ansiktsmask. HSS kanske inte hade lyckats lura till sig mer tiggarpengar än att det räckte till två inhyrda demonstranter.

HSS är i stort sett samma pack som WAS (Wolf Association Sweden) och APU (Anti-Poaching Unit). Deras tillvägagångssätt är på flera sätt likadana. Gemensamt är också att dom hatar jakt och jägare.

WAS är kanske den "snällare" gruppen av dessa, dom ägnar sig mest åt att överklaga jaktbeslut på varg och andra rovdjur. Så dom ägnar sig mycket åt pappersarbete. Dom har även ett förslag på att efterlysa jakt på jägare.

APU smyger runt i skogarna och letar efter olagligheter, visst det är jättebra om dom hittar olagliga fällor och sådana saker! Men dom har ganska dålig koll på vad dom gör... dom har bland annat anmält Länsstyrelsens egna kamera för viltinventering, en annan fälla som var över 40 år gammal och helt ur funktion (byggd helt i trä och genomrutten), dom har anmält lagliga åtlar etc.

Vissa av dom ledande figurerna i dessa grupper är mycket tvivelaktiga figurer som jag absolut inte skulle vilja ha som medlemmar eller ledare för något.

Bland annat en f.d. polis (CA), och jag gör det enkelt för mig, så här följer ett litet textklipp på hjältedåd han gjort;

15-åring klämdes fast under bilen Vid ett tillfälle körde han medvetet på en då 15-årig pojke på moped.
15-åringen klämdes fast under polisbilens spoiler. När pojken låg fastklämd hoppade CA ur bilen och satte handfängsel på 15-åringen.
En civilperson som blev vittne till händelsen tvingades lyfta i polisbilens framskärm. Då det gick att backa undan bilen så pojken kom loss. 15-åringen klarade sig undan allvarligare skador men fick blåmärken på kroppen och benen.
Till saken hör att 15-åringen var helt oskyldig. Det enda ”brott” han begått var att han åkte iväg från en bensinmack när polisbilen närmade sig och inte ville stanna. Det resulterade i att polisen började jaga pojken på isiga gångvägar i Vällingby i västra Stockholm.
För den händelsen dömdes CA i hovrätten för misshandel, ofredande och vårdslöshet i trafik.

Batongslag mot sjuk bilist

Vid ett annat tillfälle hade VD:n för ett dataföretag, enligt domen en ”spensligt byggd” man med reumatism i nacke och rygg, fått en svår hjärnblödning när han körde bil.
Mannen körde in i en häck. När CA och en kollega kom till platsen trodde de att mannen var berusad. Mannen satt i bilen och höll sig i ratten, men med batongslag och sparkar fick poliserna ut honom ur bilen. Den svårt sjuke mannen belades med handfängsel då han ”gjorde motstånd och gav intryck att vara rymningsbenägen”, som det står i tingsrättsdomen.
Hustrun lyckades stoppa poliserna
Till slut kom mannens fru till platsen och lyckades övertyga en kvinnlig polis om att mannen var sjuk. Handfängslet togs av och ambulans körde mannen till sjukhus. Mannen överlevde polisingripandet men med ena överarmen vriden ur led och med en spricka i överarmsbenet.
Rehabiliteringen efter stroken försvårades av polisingripandet och mannen har drabbats av en rad komplikationer. Den skadade har inte kunnat bo hemma efter polisingripandet för 15 år sedan, berättar mannens bror för Jakt & Jägare.
Slapp fängelsestraff
För den händelsen dömde hovrätten CA för tjänstefel. Sammantaget skulle straffet för angreppet på 15-åringen och ingripandet mot den strokedrabbade mannen ha blivit fängelse.
Men då CA var polis sänktes straffet därför att om han dömdes till fängelse skulle han dessutom förlora sitt arbete. Svea hovrätt fastställde därför straffet till villkorlig dom samt höga böter.
Några år senare tjänstgjorde CA på Polishögskolan i Stockholm som vapeninstruktör. En dag stötte han ihop med den kollega som tagit emot anmälan då han körde på den 15-årige mopedisten. Förhållande mellan de båda poliserna var då något frostigt.
Låtsades skjuta kollega
När de båda männen passerat varandra höjde CA armen och låtsades skjuta kollegan.
I domen står det att kollegan såg ”hur CA höll fram armen som om han hade ett vapen i handen och härmade avfyrandet av ett vapen; puff puff, två eller tre gånger.”
För detta åtalades CA för olaga hot, men tingsrätten dömde för ofredande.
Jakt & Jägare har velat fråga CA om hans tidigare agerande apropå att människor känner sig skrämda av APU-gruppen, men han har vägrat att kommentera."

Utöver dessa fantastiska bedrifter så har även CA varit på kurs hos indianer (med bidrag godkänt av förre Länspolismästare Carin Götblad) och lärt sig spåra djur och människor med sin näsa. Han har påstått att han är effektivare med sin näsa än vad en hund är. Han blev av en jägare utmanad att tävla mot dennes hund i att spåra, med en belöning på 10,000 kr om CA spårade bättre än hunden. CA antog inte utmaningen. Han var kanske förkyld i näsan, eller så kanske den hade blivit för lång av allt ljugande.
Sedan har vi även JPH, en som tidigare ansågs vara en av Sveriges farligaste och mest extrema nazister. Han är idag anti-nazist men förespråkar nu istället mord, hot, terror och slakt på jägare. En s.k. ekoterrorist. Han skriver öppet att han får erektion om en jägare skadas eller dör. Kanske dags för honom att se över sexlivet lite?

Man får inte heller glömma att nämna RK född 1981, en typ som blev utkastad ur Miljöpartiet, p.g.a. gravskändning på jägares gravar. Han har också vandaliserat affärer och mordhotat affärsinnehavarna. Brotten omfattar bland annat mordbrand, grovt olaga hot och grovt olaga tvång, brott mot griftefrid, förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse, förberedelse till grov skadegörelse samt olaga intrång. Stämningsansökan var på totalt 22 åtalspunkter. Han har också en stor förkärlek till kommunistiska folkmördare och hyllar idioter som Mao Tse Tung och Stalin bland andra.

De förespråkar självklart sabotage på minkfarmar etc. De hotar och terroriserar innehavarna till farmarna, och även dessas släktingar! Jag är själv inget fan av minkfarmar men att förstöra burar och släppa ut minkar (och andra djur) är lika mycket djurplågeri som själva farmen var. Djuren kan inte klara sig själva om dom varit inlåsta hela livet, dessutom kan 2000 minkar som plötsligt invaderar en mindre yta på kort tid slå ut stora delar av andra djur.
Brinnande hus på en minkfarm i Hasslösa Foto: Torbjörn Axelsson

Om vi slutade jaga, vad skulle hända då? Vi hade haft på bara några år långt över en miljon älgar, antagligen skulle rådjur- och vildsvinsstammen öka explosivt till långt över en hanterbar population av var art på mycket kort tid också.. och detta hade ökat viltolyckorna markant. När en viltolycka sker så tillkallas en eftersöksjägare för att söka upp ett eventuellt skadat djur och avsluta dess lidande. Detta sker dygnet runt och ett enda eftersök kan pågå i många timmar. Nästan utan ekonomisk ersättning. Vem skulle ta hand om detta om vi inte har jägare?
Vilka ur dessa ovanstående grupper matar djuren under svåra födofattiga kalla vintrar? Hur många äter kött, eller är det ett krav att vara vegetarian eller vegan för att få vara med? Eller är det bara OK för dom att äta antibiotikakryddat kött från djur uppväxta inom köttindustrin?

Skulle vi sluta jaga, då skulle vi också sluta betala för det statliga jaktkortet, vilket är obligatorisk för att få jaga. Dessa pengar, strax över 80 miljoner kronor per år, som kommer enbart från jägare, går till viltvårdsfonden, som i sin tur delar ut pengar till bland annat Naturvårdsverket för forskning. Det är inga andra utom jägare som betalar för detta!

Räv med skabb
Att naturen skulle ta hand om och hålla ner bestånden är inget hållbart argument, för det skulle ta alldeles för lång tid för naturen att få detta i balans så många djurarter skulle hinna bli utrotade av andra djur långt innan balans uppnås. Sjukdomar som t.ex. rävskabb skulle öka långt snabbare än det gör idag. Böndernas åkrar, ni vet där det odlas mat till bland annat veganer, skulle vara sönderbökade och uppätna av älg, vildsvin, rådjur, hjortar etc. långt innan det var dags att skörda. Samhällets kostnader för betesskador på ren skog var år 2005 på 675 miljoner kronor. Detta var 2016 uppe i över en miljard. Vad skulle det vara uppe i om tio år utan jakt?

Så, efter en lång spya i form av text så kan vi väl bara säga att det är dags för dessa grupper och människor att tagga ner lite och sköta sina egna saker, så sköter jägare och forskare viltvården så som den fungerat under väldigt lång tid, långt innan dessa stollar fick tillgång till Facebook, och där kunde sprida lögner om sina egna påhittade hjältedåd och tigga pengar till bensin, kameror, ficklampor och batterier av lättlurade människor och sprida sin helt sinnessjuka propaganda.




All text ovan (förutom inklippta kursiva texter från myndigheter och media som är deras egendom) är min grundlagsskyddade rätt till att uttrycka min åsikt.
Bilder och foton är lånade från facebook.com/HuntSaboteursSweden, antipachingunit.org, google.se samt Torbjörn Axelsson och om de eller någon av deras representanter skulle vilja att jag tar bort deras foto så är det bara att kontakta mig så gör jag det.
Om något är fel i texten så tar jag gärna emot rätt information. I övrigt så bryr jag mig inte vad någon kan tänkas tycka om detta inlägg.



tisdag 29 augusti 2017

Bockjakt och annat...

Den 16 augusti började ju som bekant bockjakten, för många den största jaktpremiärsdagen för jaktåret. För många andra så det älgjakten, men jag tycker det är roligare att lite mer aktivt jaga rådjur, räv och vildsvin än att stå och vänta på en att en älg skall komma springande i skogen just precis där jag står... och det gör dom ju aldrig. Inte där jag står i alla fall. Än så länge. Men det är trevligt att träffa dom andra i jaktlaget så det är mest därför jag är med där, och så får jag ju min del av köttet ändå.

Jag var ute som vanligt den 16:e tidigt på morgonen och satte mig i en koja på ena jaktmarken. Efter en liten stund kom det fram en liten bock, väldigt liten. Hornen hade precis spruckit upp ur pälsen på skallen så den fick allt gå vidare tills ett senare tillfälle, nästa år kanske.
Efter ytterligare en stund kom det tre stycken kronhjortar. En med ganska så liten krona, en hind och en pytteliten kalv. Kalvar får vi skjuta men den var så liten så jag lät den också gå vidare.
Efter ett par timmar så tröttnade jag och tänkte att det är väl lika bra att ta en titt på mark nummer två (vi har 4 marker ganska nära varandra), så jag packade ihop och åkte dit.

Precis innan jag skulle parkera så såg jag en fin bock i en dal bredvid mig, och den såg mig och sprang snabbt iväg. Jag parkerade bilen och tog ut mina saker, hängde på mig ryggsäcken och laddade geväret. När jag hade gått högst 30 meter så kommer bocken gående ut från ett fält med hög växtlighet, rakt ut framför mig! Men jag var ju inte alls beredd, geväret hängde på axeln och jag höll på att lägga in en snus...
Bocken såg mig och sprang över till fältet mittemot, som är lika högväxt som det första. Jag såg bara hornen sticka upp och följde med längre bort, sedan kunde jag i skydd av en liten kulle gå snabbare och ta av mig ryggsäcken och smyga mig närmare. Bocken klev ut från det höga och ut på klövern, ca 50 meter från mig. Jag avvaktade och den kom allt närmare, hela tiden i konstiga vinklar som jag inte vill ta ett skott på. Sedan, på mindre än 25 meters håll vänder den upp hela bredsidan mot mig och jag skjuter. Rådjur nummer 12 ligger, en hyfsat fin bock var det också!



Den 25/8 fick jag licensen till mitt nya gevär, en Browning BAR (halvautomat) med en A-Tec ljuddämpare. Jag åkte direkt efter jobbet bort till butiken och hämtade ut det, och köpte några nya styckknivar och ett par askar ammunition.

På kvällen monterade jag mörkersiktet och dagen efter åkte jag upp till skogen för att skjuta in siktet och jaga lite. Inskjutningen gick galant och sedan satte jag mig på ett pass på mark nummer ett... efter en stund kom en räv, men den gick hela tiden vid en gärdeskant som ligger bredvid en dal, och i dalen går det kor och betar, så det blev ingen skott där.
Det är idag den 29:e augusti, nästan en hel månad in på rävjakten, och jag har fortfarande inte skjutit en enda räv. Skäms på mig.

Sedan åkte jag till mark nummer tre och satte mig i ett torn för att vaka gris i mörkret. Jag hörde att det brakade i skogen och tänkte att det var en älg eller grisar.... det brötade på ordentligt och kom närmare så jag gjorde mig beredd. Efter en minut kommer besten fram! En jävla grävling! Den gick in under tornet, sedan ut bakom mig och två sekunder senare var den på grannens mark.

När det blev riktigt mörkt satte jag på IR-lampan för att kunna se bättre i siktet. Det blev helt vitt!!?
Så det var bara att avbryta. Jag skruvade senare bort ljuddämparen och kollade med IR-lampan igen, och det är ljuddämparen som reflekterar IR-ljuset... Så nu får det bli inköp av ett fäste så jag kan montera lampan fram under dämparen istället.

Det nya geväret var mycket trevligt att skjuta med! Jag kommer nog inte att jaga så mycket med min Remington 700 Mountain nu när jag har detta, men jag tänker nog behålla det eftersom Sujo kanske tar jägarexamen någon gång inom hyfsat snar framtid. Gött att ha ett gevär i reserv också :)