Älgjakt...

Igår hade vi vår första dag på älgjakten på den större marken. Vi brukar alltid vänta in dom i laget som jagar på andra håll i Sverige, så det blir alltid några veckor senare än den riktiga premiären. Så igår var det äntligen dags! Klockan 07:30 samlades vi i stugan och snackade lite om dagens jakt, hur vinden blåste och vilken såt vi skulle ta först. Sedan lottade vi passen, provade så alla hade kontakt via radio etc., sedan drog vi ut till våra pass. Jag fick ett pass uppe på ett litet berg, men med min dåliga kondition så kändes det som att bestiga Kebnekajse eller nåt (Jag har aldrig gjort det så jämförelsen är  bara en vild gissning, jag kan kanske överdriva en liten aning).

Väl uppe på toppen så satte jag mig tillrätta på ryggsäcken, lutade geväret mot ett träd bredvid mig, startade upp min hundpejl och hällde upp en kopp kaffe. Efter bara en liten stund fick hunden upp ett spår och nu var jakten igång! Tyvärr var det en bra bit ifrån mig och rörde sig i en båge ungefär på samma avstånd från mig hela tiden. Efter bara kanske 45 minuters jakt får vi ett rop på radion att en av medlemmarna (S) i laget fått problem med hjärtat så om den som var närmast kunde snabba sig dit! Vi avbröt jakten direkt och alla gick ur pass och jaktledaren ringde ambulans.

Jag och F träffades vid min bil och pratade lite om hur snabbt saker och ting kan hända och hur utsatt man ändå är ute i skogen om det skulle hända något. Det är ju lite tryggt att man är ett lag där man kan hjälpa varandra snabbt och ha kontakt via komradio.
När vi står där och pratar så börjar hunden skälla inne i skogen bredvid oss, så vi går upp för att se över krönet. Där kommer hunden och en älgtjur sida vid sida, ungefär 20-25 meter från oss! Tjuren var en redigt stor bjässe med 8-10 taggar och skovelhorn. Den var riktigt förbannad och gjorde utfall och försökte stånga hunden, sedan ställde den sig och glodde argt på mig och F, sedan sprang älg och hund iväg över vägen och in i skogen. JH som precis kom ut ur skogen hade också sett tjuren precis innan.

Passet där S låg är som tur var inte så väldigt långt från vägen in i området så det var ett par man som snabbt var på plats och vi lade våra jackor över honom för att han skulle hålla värmen, och MS försökte få honom att prata lite. S försvann bort lite då och då under några sekunder. Jaktledaren åkte iväg och mötte upp ambulansen, och räddningstjänsten (personal ur brandkåren) kom också dit samtidigt, så det kom upp tre män och en kvinna med väskor och en bår. Dom pratade lite med S, klippte upp hans ärm och tryckte in lite nålar, tog blodtryck och sånt som dom gör. Samtidigt hör vi ambulanshelikoptern närma sig, och S blev snabbt placerad på båren och fem man bar ner honom till ambulansen. Tanken var att han skulle åka till NÄL, men han blev tydligen sämre i ambulansen så dom beslutade att ta honom med helikoptern till Göteborg. Han lastades om till helikoptern och dom flög iväg.

Innan omlastningen så snackade vi lite med ambulanspiloten och frågade hur snabbt dom flög... det var tydligen världens snabbaste ambulanshelikopter och dom flög till oss med lite medvind, i 315 km/timmen. Vanlig marschfart för dom ligger på mellan 280-310 km/timmen. Det är jävligt snabbt! Från Säve till Hedekas på 14 minuter! Dom är alltså aningen snabbare än Postnord. Det känns gött att man vet att hjälpen kan komma fram snabbt när det väl  behövs!

Efter en stund åkte ambulans och räddningstjänst iväg och vi bestämde oss för att samlas på vårt grillställe och äta lite och prata om det som hänt och hur vi gör resten av dagen. Vi fick snabbt tänt en liten brasa och började grilla korv, farsan slog på stort och grillade EN köttbulle haha. Lite skillnad mot F som hade med sig tre paket med olika korvsorter... trettio korvar alltså, så hans ursprungliga plan var nog att vara i skogen i ett par dagar minst :)

JR hade hämtat hunden som var på en av grannmarkerna där dom hade skjutit tjuren som hunden kom förbi oss med... dom har inte tjur på sin licens i år men sköt den för att den haltade.... va? Det var inga som helst fel på den tjuren när vi såg den! Jag, F och JH såg den ungefär tio minuter innan den fälldes, och efter oss så var det en annan gubbe i ett annat grannlag som också såg älgen bara någon minut innan den sköts, den haltade in då heller. Jävligt dåligt sätt att fälla något man inte får fälla bara för att det är en fin älg, och sedan ljuga om att den var skadad! Detta lär bli anmält om det inte redan är det.

Vi bestämde oss för att återuppta jakten och fortsätta på samma pass som vi hade innan. Hunden släpptes och fick upp spår och drog iväg... långt bort. När hunden kommit tillbaks efter en lång stund så bestämde vi att det får vara bra för idag.
Det blev ingen älg denna dag, men det var alldeles tillräckligt mycket action ändå, så på kvällen när jag skulle jaga gris så höll jag på att somna flera gånger och ryggen värkte, så jag satt ett par timmar och åkte sedan hem.

Vi får löpande information via SMS om hur det är med S och hans hälsa, och jag hoppas verkligen han tillfrisknar snart!

Man får sig en tankeställare när det händer sådant här. Hur hade det gått om han varit ensam ute och jagat (som jag är 99% av tiden när jag är och jagar)? Mobiltäckningen är i stort sett lika med noll där så att ringa efter hjälp är i stort sett lika effektivt som att skicka röksignaler. Telia blev i veckan utnämnt för bästa mobiltäckning... Vår mark ligger inte speciellt otillgängligt, det är bara några mil till Uddevalla fågelvägen, till Hedekas ca 5 km, Färgelanda och Munkedal knappt 2 mil etc... så det är ju inte direkt mitt i ingenstans. Ändå klarar dom inte att leverera där. Dåligt.