tisdag 12 maj 2020

Coronavänlig hobby

Om man tänker på nuvarande corona-pandemin så har jag egentligen tur med både mitt arbete och mina hobbies.

► Arbete

Mitt jobb innebär ju för det mesta att stå ganska ensam på ett berg och borra hål och/eller spränga berget. Även när man är fler än en som spränger så står man inte och trängs, det är inga problem att hålla avstånd, och vi sitter nästan alltid i våra egna bilar och äter frukost och lunch. När jag inte jobbar direkt på berget så har jag ofta kontorsarbete, som att räkna på offerter, sammanställningar av projekt, fakturering, tidsplanering av projekt, attestering av inkommande fakturor, beställa reserv- och slitdelar som borrkronor, stål etc, och just denna period på året har jag även inventering. Jag har ju ett kontor på Svensk Maskinborrning AB i Trollhättan och även ett kontor hemma i Vänersborg, och för det mesta sitter jag hemma och gör kontorsjobben, där får jag mest gjort för det finns ingen att prata med :) Jag dricker betydligt mindre kaffe hemma också eftersom vi inte har en sån där käck apparat man bara trycket på för att få kaffe. Så det är för det mesta ensamarbete som kan göras även om jag skulle uppvisa symptom på förkylning eller annat smittande.


► Fiske


Det är viktigt att man inte svälter.
Mina fritidsintresse är ju jakt och fiske. Även detta kan man göra utan större problem på egen hand. Dock brukar jag nästan alltid fiska med Micke, eller "Evil" som han kallas av de flesta, och så får han heta hädanefter på denna sida, så jag inte tror att det är jag jag menar när jag skriver Micke, jag kallar ju mig själv för "jag" för det mesta i text...ok, nog. 
Vi sitter i båten på våra platser så det är inga större problem med smittorisker där, vi dricker ur våra egna koppar och har flera rullar med kakor och flera påsar med bullar...... ok, det kanske inte bara beror på risken för corona 😜

Däremot skulle vi varit med på en gäddfisketävling i Bullaresjön nu i slutet av april, men den blev tyvärr inställd på grund av maxgränsen för folksamlingar. Lite konstigt tycker jag för man sitter ju inte 51 pers i samma båt liksom. Det är obligatorisk lunch i pausen men det hade man ju kunnat lösa med ett bra kösystem eller delat upp lunchen i olika grupper.

Team Böshôlk
Vi har varit ute på två fisketurer i år. Den första turen så fortsatte vi att testa sjön Långhalmen, typ mellan Färgelanda och Frändefors. Det skall finnas gott om stor gös i sjön. Det är inte gös vi riktar fisket mot för dom är så tråkiga att fiska, för det mesta hugger dom rejält hårt men fightas väldigt kort stund, oftast ger dom upp ganska snabbt och följer med. En tråkig sportfisk enligt mig, men mycket god att äta! I höstas fick vi nog inte mer än 6 små gäddor i Långhalmen på ett långt fiskepass, och det är riktigt dåligt. Eftersom båten låg kvar vid sjön så testade vi nu för några veckor sedan igen och det var helt stendött dom första timmarna. Helt plötsligt får jag ett hugg, och sekunden senare får även Evil en gädda på. Dom var naturligtvis pyttesmå, max ett kilo på den största av dom, vi vägde dom inte. Sedan gick resten av fisketuren åt att blöta ner dragen i tur och ordning... 
Eftersom kärran till båten också fanns på plats sedan förra året så körde vi upp båten till Evil och parkerade den. För Långhalmen är nu ett avslutat kapitel.

Helgen därpå körde vi upp båten till Lersjön utanför Hedekas. Eftersom jag är uppvuxen i Hedekas så har jag fiskat en hel del i den sjön, och vi testade den några gånger i höstas. Jag märkte dock direkt när vi kom dit första gången i höstas att det var typ 35 år sedan jag fiskade där sist :) Jag hade ingen aning om var vi brukade fiska och var det brukade nappa... Det kändes nästan som en ny sjö att utforska.
Vi hittade ett väldigt bra grund där det kryllade av abborrar, det var napp på ungefär vart tredje eller fjärde kast. Kul! Vi fick även en hel del gäddor men inga stora exemplar.

Eftersom det är extremt svårt att få lägga båten i någon vass på någons mark runt sjön så har vi båten hos en vän alldeles intill sjön, tyvärr får vi då köra ner den på kärran till sjön för varje fisketur men det är bättre än att behöva köra den hela vägen från Evil i Färgelanda. Stort tack till Peter som lånar ut en parkeringsplats för båten!

Dimman ligger tätt.
Så vi var där för första gången i år den 3 maj. När vi kom dit såg man inte ens sjön, det var så sjukt tät dimma. Men vi sjösatte båten och åkte bort mot delen av sjön där vi tänkte börja... helt plötsligt kände vi inte igen oss, det var ett stort berg mellan oss och vägen! Det skall det inte vara. Vi körde in mot land och märkte då att på den korta vägen så hade vi lyckats vända båten och var på väg tillbaka mot bilarna igen :) Berget hamnade på rätt sida av sjön sedan.

Vi fiskade av några områden där vi fått fisk innan, och dom första två timmarna fick vi upp 6 gäddor, men tyvärr inga storlekar att skryta med. Det konstiga var att vi på hela fisketuren inte såg en enda abborre, dom brukar ju ofta följa efter dragen mot båten så man kan se dom, även om dom kanske inte hugger. Det är ju nyfikna fiskar.

När dimman lättade och solen kom fram så stendog hela sjön, inte ett napp! Så vi packade ihop, körde upp båten och avslutade. Oavsett så är sjön ljusår roligare att fiska i än Långhalmen.


Jakt

Jakten fungerar också rätt bra med tanke på corona, jag jagar ju mest med farsan, och han är ju över 70 år så han är i coronakarantän så vi får verkligen tänka på avståndet. Det är inga problem under själva jakten, för då sitter vi ju flera hundra meter från varandra. Men när man skall flå och stycka eventuellt fällt vilt så är det alltid bra att hjälpas åt att lyfta etc, och då blir det svårt att hålla avstånd. Nu har vi ju knappt jagat, och inte skjutit något under coronapandemin, men man får ju vara försiktig. Även om jag styckar djuret själv och ger farsan kött, så kan ju köttet eller påsar och sådant vara kontaminerat. Man får försöka ha allt sådant i åtanke.

Vilde hjälper pappa på åteln.
Men jakten har ju ändå legat lite på is ett tag, dels för att vuxna vildsvin är fredade fram till 16 april, och för att det varit helt fel vind dom få gånger vi tänkt åka ut, så vi har mest sett till åtlarna så dom fungerar under tiden. På "min" åtel så upptäckte farsan att i en av dom blåsigare perioderna så har två träd fallit, rakt mot min koja, men lagt sig en halvmeter ifrån som ett kryss, så kojan klarade sig precis. Men farsan kvistade av träden så det går att komma in i kojan, man får klättra över det ena trädet, och under det andra för att ta sig in :)

En tredje anledning att inte jaga är att min rygg är så sjukt kass nu efter sjukhusvistelserna i höstas, sängen dom erbjöd var en på höjden något förväxt tältsäng som inte bara var alldeles för mjuk, den var även för kort. Jag har alltid haft dålig rygg med skolios och skit, men senaste halvåret har varit den värsta ryggperioden hittills sedan jag var runt 15 år. Men stundvis fungerar den bra.

 Men nu är det nog snart dags att sätta sig någon kväll/natt så man får fylla på frysen lite, den ekar tomt. Det blev väldigt få tillfällen till jakt i höstas eftersom jag var så mycket med Vilde i Göteborg, och jakt var inte direkt någon prioritet då. Och dom få jakterna i höstas var inget som gav något större heller. Jag sköt inte ett enda djur, men fick som tur var lite tilldelning från gemensamma jakter.

Skulle jag inte kunna ta mig ur kojan på grund av ryggen så får jag väl ringa efter hjälp.... nej just det, det är ingen täckning på mobilen där... Duvor finns det så det får väl bli en lapp på en sådan. Får ni en lapp från en duva där det står "hjälp" så kan ni komma till min koja i skogen.

Ta med kakor.







*EDIT*
Vi jagade i lördags kväll (9/5), jag såg en grävling, en koltrast och en nötskrika. Jippi. 





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar